Fram och tillbaka

Tillbaka i Umeå. Nu är jag less på att åka buss kan jag säga. Denna resa var inte lika jobbig som ditresan, åkte med den "snabbare" linjen. Men särskillt snabbt går det ändå inte, 5 tim 40 min från Kalix, drygt! Ja men jag har iaf hunnit hälsa på hos farmor och farfar på hemresan idag <3

Nu är jag trött och sitter här med en klump i halsen. Har skrivit på hemtentan ikväll men jag är inte nöjd med resultatet. Direkt när jag kom hit blev det jobbigt igen. Ensamheten gör saknaden större. Jag kan fortfarande inte förstå att du kära, fina är borta. Nu har det börjat kännas "vanligt" att säga och skriva det men jag förstår det ändå inte. Det gör fortfarande ont varje gång insikten träffar mig... Men i mitt hjärta har jag dig för alltid kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback